Soffliggare är rationellt ignoranta. Vart fjärde år lägger du papperslappar i kuvert och hoppas på det bästa. Sedan går fyra år och du har ingen möjlighet att påverka politiken. Inte förrän det är dags att lägga i nya lappar.

Förr i världen var kommunikation dyr och långsam. Representativ demokrati var en genial lösning på sin tids problem. Det enda rimliga var att välja några få personer som fick bestämma åt alla andra. Men idag har du en dator i fickan. Du betalar räkningar, bokar läkartid och deklarerar med några knapptryck. Kommunikation är nästan gratis, ändå styrs samhället som om vi levde på 1800-talet.

Men vet du exakt vad du röstar om? Vet du vad alla partier vill och vad deras olika kandidater tycker i riksdagen, regionen och kommunen? Jaså inte? Du är inte ensam.

Rationell ignorans är en term från Anthony Downs som säger att det är irrationellt att sätta sig in i politiken, eftersom ens röst ändå inte spelar någon roll. Kostnaden för att läsa in sig på alla partiprogram, kandidater och tidigare beslut är hög. Vinsten, mätt i påverkan på utgången, är nära noll. En rationell människa lägger sin tid på annat. Problemet är att den representativa demokratin förlorar sin legitimitet om valdeltagandet blir lågt.

Vår demokrati är inte förnuftstyrd. Att stanna hemma på sofflocket är inte ett karaktärsfel; det är ett rationellt beslut i ett feldesignat demokratiskt system. Att klaga på väljare som stannar hemma för att de inte är insatta är lika dumt som att skälla på dem som inte läser alla användaravtal på nätet.

När det blir rationellt att delta

I stället för att alla ska ta ställning till allt på en och samma gång, borde alla delta i frågor som de faktiskt är intresserade av och har kunskap om. En fråga åt gången. Utspridd över tid. Den som följer skolans utveckling deltar i skolfrågor. Den som kan något om dagvatten deltar i VA-frågor.

Plötsligt är det inte längre rationellt att vara ignorant. Du har lika stor rösträtt som alla andra — ett par lokala och ett par regionala frågor om året. Och du väljer själv vilka. Eftersom människor har olika intressen kommer de att engagera sig i olika frågor. Därmed får alla extra stort inflytande i sina egna frågor. Att läsa på lönar sig. Det blir rationellt att delta.

Två invändningar måste bemötas

Först: Är det inte lika tidskrävande att leta upp frågor att engagera sig i? Nej. Du väljer bara intresseområden, och sen får du förslag på frågor att ta ställning till.

Sen: om bara de engagerade deltar, riskerar vi då inte att samma personer dominerar varje fråga? Nej, för vi har ransonering. Alla har samma totala inflytande: två omröstningar per år. Det är alltså ingen som kan dominera i många frågor, oavsett hur engagerad man är.

Utgångspunkten för denna demokratidesign är att alla människor har värdefull kompetens inom olika områden. Ger vi dem större inflytande inom dessa områden så får vi experter som fattar besluten. Eftersom rösträtten är lika stor för alla har vi samtidigt full demokratisk legitimitet.